Tonkamera
DE EERSTE
AGA (AB Gas-accumulator) op Lidingö buiten Stockholm start met de productie van een mobiele de hand aangezwengelde film projectoren voor projecten die geen toegang hebben tot elektriciteit. De projector lichtbron is een verlichtingbron die brandt met een gasmengsel van lucht en acetyleen.
Vandringsbiograf
AGA-projektor
1930
1930
smalfilm-e-d-professioneel-digitaal
Tonkamera tillverkad av AGA
Tonkamera tillverkad av AGA
Tonkamera tillverkad av AGA
Tonkamera tillverkad av AGA
Tonkamera tillverkad av AGA
Tonkamera tillverkad av AGA
Tonkameror tillverkade av AGA i mixeravdelningens maskinrum
mobila inspelningsutrustning 1932, med tonkameror från AGA.
A18909, till vänster, var en Volvo LV67D som registrerades på SF 1932,
ställdes av 1951, såldes vidare 1952 och avregistrerades 1954.
Skåpbilen var 6,8 meter lång och 2,2 meter bred. Motorn hade 75 hk.
A14222, till höger, var en Volvo av 1931 års modell
som skrevs på Svensk Filmindustri den 5/4 1932.
Skåpbilen var 525 cm lång och 182 cm bred
och hade en 6 cylindrig bensinmotor på 50 hk.
Den såldes vidare till Automobilfirma Ernst Grauers AB
på Brunkeberstorg 11, den 6/12 1934 och skrotades 1940.
Huset i bakgrunden är Filmstadens laboratoriebyggnad.
1932
1932
1932
Känner Du igen männen på bilden?
Dessa ljudtekniker fanns på SF åren omkring 1930:
Hermann Stör var anställd av Tobis (Tonbild-Syndikat A.-G.) och uthyrd till SF. Ansvarig för ljudet på 16 SF-filmer mellan 1929-32. 1 film 1929, 6 filmer 1930, 7 filmer 1931 och 2 filmer som har premiär i början av 1932.
Carl Becker var anställd av Tobis och uthyrd till SF. Ansvarig för ljudet på 4 SF-filmer under 1931.
Willy Kroll var anställd av Tobis som mekaniker och uthyrd till SF. Han var B-ljud åt Hermann Stör på 3 SF-filmer under 1931.
Georg Brodén föddes 1907 och började sin yrkesbana hos AGA. Jobbade som filmljudtekniker i Norge, Sverige och Finland. Första filmen för SF 1932.
Anders Djurberg föddes 1903 och började i biografbranschen 1931. Han var filmljudtekniker på SF mellan 1932-34. Verksam i Sverige, Norge och Finland. Anställd vid AGA:s ljudfilmslaboratorium.
Terrence Wendt föddes 1900 och började i filmbranschen 1930. Anställdes som konstruktör på AGA 1930-32 och blev därefter förste ljudingenjör på SF.
Lennart Unnerstad föddes 1911 och började i filmbranschen 1930. Han anställdes av SF 1932 och stannade i företaget till 1967.
Sven Hansen föddes 1897 och började i filmbranschen 1930. Första film som B-ljud till Terrence Wendt 1933.
Portabel optisk tonkamera tillverkad av AGA 1934-35
Ulf Park har gjort den här ”kartan” som förklarar en del
av tonkamerans alla instrument, knappar och rattar.
Startmarkeringsknappen (synkronmärkning) trycker ljudteknikern på när bild- och ljudkameran kommit upp i fart. Då tänds märklampor i de båda kamerorna som exponerar en smal rand mellan filmens ytterkant och perforeringshålen. Dessa används för att synkronisera bild- och ljudnegativet inför kopieringen.
Portabel optisk tonkamera tillverkad av AGA 1934-35
Portabel optisk tonkamera tillverkad av AGA 1934-35
Optisk tonkamera tillverkad av AGA.
Mobil tonkamera, tillverkad av AGA
Transportabel tonkamera, tillverkad av AGA-Baltic
Svenska Dagbladet, söndagen den 21 oktober 1934
”… ute i Råsunda härskar laboratoriechefen, civilingenjör G. H. Jakobsson, över en hel stab av akustiker och fotografer. (…) Akustikern är mannen i kabinen och fotografen är den som sitter vid kameran; det behövs nämligen två för varje anläggning. Svensk filmindustri förfogar över fyra sådana anläggningar, en fast, två monterade i bilar och slutligen en transportabel, vilken användes vid exteriörtagningar på sådana platser vilka icke kunna nås per bil. (…) Den transportabla anläggningen är som man kan förstå inte precis något handbagage – den består av 22 stora lådor.”
Mobil tonkamera, tillverkad av AGA
Mobil tonkamera, tillverkad av AGA
Här installeras AGA-Baltic ljudfilm 1935.
AGA-tonkamera, omkring 1940.
AGA-tonkamera, omkring 1940.
Tonkamera för stereoinspelning monterad på manöverpulpet
AGA-tonkamera, omkring 1940.
AGA-tonkamera, omkring 1940.
AGA-tonkamera för stereoinspelning, 1939-40
Tonkamera för stereofonisk inspelning monterad på manöverpulpet
AGA-Baltics ljudkamerabord, typ Stereofonic AGA-Baltics mixerbord, typ Stereofonic
AGA-Baltics tontillsats, typ Puch-pull
Tonkamera tillverkad av AGA -första serien- monterad i bil
Sigurd Westerlund vid AGA-kameran 1944.
AGA tonkamera 1944
Ett AGA-bord i Filmstadens mixlokal, före ombyggnaden 1945.
1945
Aga-Baltic presenterar bredfilmsprojektor med många finesser
Ur tidskriften Smalfilm, nr 6, juni 1945
För att möta den väntade stora efterfrågan på projektorer för färgfilm – efter kriget har ju Amerika utlovat enbart färgfilm – har AGA-Baltic konstruerat en biografprojektor, som i första hand tar sikte på färgfilmsåtergivningen. För att denna skall bli den bästa möjliga erfordras högintensitetslampor som ger mer ljus, den projicerade bilden ställer större krav på stadighet, kontrastrikedom och skärpa och då färgfilmskopiorna dels är dyrare och mer svårersatta än svartvit film och dels ömtåligare för skador och slitage kräves att projektorn behandlar filmen så skonsamt som möjligt.
Värmen från högintensitetslampan av Brenkerttyp i AGA-Baltics projektor avledes effektivt med vattenkylningsmantel, förfönster av koppar, värmereflekterande och isolerat bildfönster samt propellerbländare som suger luft för kylning.
Filmdörren, objektivfattningen och tillhållaren har sammanbyggts till en enhet, som kan svängas åt sidan och då lämna filmbanan fri och lättillgänglig för rengöring. Kassettmunstyckena är tengentiella och filmen ledes på sådant sätt att minsta möjliga nötning skall uppkomma.
Vid inläggning av filmen utbildas automatiskt filmslingor av lämplig storlek, så att avståndet mellan ljud- och bildrutan hålles exakt. Ett mekaniskt snabbstopp är inbyggt och fungerar som en tillförlitlig brandskyddsanordning genom att blixtsnabbt stoppa filmen och skärma av ljuset om filmen skulle brista i filmbanan. Skentrycket i filmbanan är balanserat och kan ställas in med en graderad skruv, varigenom minsta möjliga filmtryck kan hållas samt omställningen underlättas vid övergång mellan olika filmsorter eller filmbaneinsatser.
Den inbyggda tontillsatsen är försedd med macrooptik och går lätt att komplettera för dubbelbandsavspelning som förekommer t.ex. vid stereofonisk och pushpullfilm. Plats finnes även för två fotoceller. Hastighetsutjämningen har utförts med samma principer som i AGA-Baltics ljudupptagningskameror, vilket garanterar en svajfri ljudåtergivning. Tonlampa med två glödtrådar möjliggör snabb omställning under körning om en glödtråd skulle brinna av.
Projektorns mekaniska uppbyggnad har ägnats stor omsorg för at tfå stor slitstyrka och driftsäkerhet. Kugghjulen är tillverkade av manganstål och smörjningen är cirkulerande med inbyggt oljefilter. Den direktkopplade drivmotorn är av synkrontyp varigenom hastigheten blir oberoende av nätspänningsvariationer.
Sveriges biografägare kommer säkerligen att göra en angenäm bekantskap när de moderniserar sina projektionsrum med denna projektor, som tillkommit i en tid då tillförsel utifrån är så gott som omöjliggjord.
Mixer till mobil optisk tonkamera, tillverkad av AGA
AGA-mixer till transportabel optisk tonkamera
Perfomaskinerna är tillverkade av AGA-Baltic 1950
Till vänster ett kontrollbord, tillverkat av AGA. I mitten en Lyrec-bandspelare
AGA-kontrollbord
AGA-nyheter, nr 2 bj.1950 AGA-tonkamera
Tonkameran är tillverkad av AGA-Baltic.