AGA radiofabriek te Gävle

​ 1939

Civilingenjör Carl-Erik Grankvist anställs 1933 vid AGA Radio. Han kommer, som överingenjör och direktör för AGA:s Elektronikgrupp, att starkt bidra till en kraftig expansion av AGA:s radio- och elektronikverksamhet, inte minst genom egna uppfinningar och patent. Under andra världskriget kom AGA att utveckla militära utrustningar för det svenska försvaret, såsom optiska instrument, flyginstrument, radiopejlutrustning och flygburen radioutrustning. En bombsäker underjordisk verkstad börjar 1943 att byggas i berget norr om AGA:s anläggning. Verkstaden var avsedd att användas för tillverkning av bl.a periskop för u-båtar, kikare, avståndsmätare och gyroinstrument. 1948 köper AGA AB Tudor, som tillverkar ackumulatorer och batterier. 1950 flyttar AGA sin radiotillverkning från Lidingö till en nybyggd fabrik i Gävle. Senare kommer även AGA:s televisionsapparater att tillverkas här. Även utveckling och tillverkning av mobil kommunikationsradio förläggs hit. I Gävlefabriken inrättas en specialavdelning för montering av militär radiooch elektronikutrustning. 

AGAs lilla affär på Storgatan. Huset revs 1962 för att ge plats åt El-firman med Electrolux-skylten på gaveln

Gustaf Dalén and AGA have been pioneers in many areas, e.g. in the development of radio and TV technology 

1939

1946 börjar AGA tillverka radioapparater i Gävle. 30 anställda.

1950 flyttar man in i nybyggd fabrik i Hemsta. Sex år senare startas tv-tillverkning.

1960 tillverkas även kommunikations-radioapparater. 600 anställda.

1963 byggs fabriken ut. Cirka 1 000 anställda.

1967 säljs radio-tv-delen till Philips. Personalstyrkan minskar från 1 200 till 400 på fem år. Gävlefabriken börjar med mobilradio, medicinsk elektronik och militär flygradio.

1974 säljer Aga mobilradiodivisionen, där Gävlefabriken ingår, till statliga Sonab. Gävlefabriken koncentrerar sig på system för mobilradio och mobiltelefoni.

1978 går SRA in som ägare. Personalstyrkan dras ned till som lägst 180 anställda.

1983 tar Ericsson över Gävlefabriken och satsar stort på basstationer för USA-marknaden.

Mars 1983. I fabriken jobbar 330 personer. Här tillverkas basutrustning för radiokommunikation, bland annat stora radioväxlar. En udda produkt är textterminaler för stora IBM-datorer.

Augusti 1983. Miljardorder till England tryggar jobben under de närmaste åren. Samtliga Ericssons basradiostationer för mobiltelefoni tillverkas i Gävle.

1985 ökar personalstyrkan till 560 personer.

1988 fortsätter produktionsökningen, fabriken byggs ut och har cirka 850 anställda inom ett par år. Ericsson har cirka 40 procent av världsmarknaden för mobiltelefoni.

1996 (juni) har Gävlefabriken 1 950 anställda. Medelåldern är 31 år. Var tredje mobiltelefonsamtal i världen går genom utrustning som tillverkats i Gävle.

1996 (november) invigs utbyggnaden som gör fabriken dubbelt så stor. Kurt Hellström, som senare blir vd i Ericsson-koncernen, säger att det är ”världens största och effektivaste fabrik för radiobasstationer”. Den har blivit ”masterfabrik” där nya produkter och tillverkningsmetoder utvecklas.

1996 (december) kommer beskedet att 200 personer sägs upp när Ericsson organiserar om koncernen. Ett halvår senare tas uppsägningarna tillbaka och i stället anställs cirka 250 personer på visstid.

1998 börjar fabriken hyra in personal från bemanningsföretag. Under 2001 har fabriken cirka drygt 2 100 anställda och 600–700 inhyrda och konsulter.

2001 (oktober) drabbas Ericsson av telekomkrisen och skalar bort tiotusentals anställda över hela i världen. I Gävle varslas 600 personer om uppsägning. 420 personer får sluta.

2002 varslas ytterligare drygt 500 personer i två omgångar. Efter det har fabriken cirka 1 000 anställda.

2007 stängs fabriken i Avaström på Näringen, en enhet som när den invigdes 2000 kallades för ”framtidsfabriken”. Verksamheten samlas i huvudfabriken i Hemsta och personalstyrkan slimmas.

2009 (8 december) kommer beskedet att Gävlefabriken läggs ned. Cirka 850 anställda och 250 inhyrda drabbas.