Agas personalbostäder i Bergsätra.

Lucka 20: I september 1912 flyttade AGA till området Skärsätra på södra Lidingö från att tidigare ha haft verksamheterna på i Saltsjö-Järla och på Maria Prästgårdsgata på Södermalm.

Det var dock i och med flytten till Lidingö – under ledning av Gustaf Dalén, som företaget stordrift tog fart. Redan vid inflyttningen fanns det en maskinverkstad, huvudkontor, gasackumulator och ett portvaktshus med läkarmottagning, matsalar för arbetarna, och två garage varav det ena för fabrikens brandbil.

Maskinverkstaden, en för sin tid modern anläggning, var uppdelad i en maskindel för borrning, fräsning och svarvning samt ett plåtslageri där det tillverkades stora bojar och fyrar. På grund av explosionsrisken placerades tillverkningen av acetylen och andra kemiska gaser längre bort från de övriga maskinverkstäderna. Trots detta drabbades fabriksområdet av stora omfattande bränder, varav den värsta skedde 1915 då nästan hela fabriksverkstaden totalförstördes.

Under de kommande åren expanderade AGA mycket, vilket innebar att fabriken på Lidingö växte och i och med det ökade antalet arbetare. För att dessa skulle ha någonstans att bo uppförde AGA moderna arbetarbostäder på höjden bakom fabriken, kallad Bergsätra.

AGA:s verksamhet skapade ett närmast bruksliknande samhälle och gav villaförstaden Lidingö fler arbetstillfällen, nya bostäder och bättre kommunikationer. Idag finns endast AGA:s huvudkontor kvar på platsen, men stationen AGA på Lidingöbanan vittnar om äldre tiders näringsliv.

Dalén engagerade sig inte bara i företaget Aga utan också i frågor som gällde de anställdas arbetsförhållanden och bostadsstandard. När företaget hade flyttat ut sin verksamhet till Lidingö från Järla och lokaler på Maria Prästgårdgata på Södermalm i Stockholm, fick arbetarna, som i huvudsak bodde på Södermalm, ta sig till arbetet med de reguljära ångbåtar som trafikerade Stockholms vatten. 1913 begärde de sänkt arbetstid på grund av de långa resvägarna. Dalén grundade då Fastighets AB Bergsätra som med början 1914 uppförde en stor fastighet med 85 lägenheter på en höjd ovanför fabriken som skulle fungera som arbetarbostäder för enbart Agas anställda. Lägenheterna byggdes med en för den tiden mycket modern standard med elektricitet, WC, badrum och tvättstuga i källarplanet. De anställda kunde välja storlek på lägenheten, från 1–3 rum och kök.

Fastigheten som idag är ombildad till bostadsrätter, där man behållit den gedigna byggnadsstommen, lade grunden till bostadsområdet Bergsätra. De anställda som önskade bygga egna villor kunde få förmånliga lån via företaget. 1919 köpte man det stora hyreshuset “Blocket” i Brevik där Agaanställda hade förtur och successivt kom många Agaanställda att bosätta sig på Lidingö. Dalén ordnade också så att resvägen mellan Stockholm och Aga förbättrades genom att företaget införskaffade ett eget passagerarfartyg, ångbåten “Gasaccumultor III”, senare omdöpt till “Aga III”, som gjorde att de anställda kunde åka direkt från Stockholms innerstad till Aga vid Larsberg utan tidsödande stopp. Dalén var också drivande för att bygga den södra delen av Lidingöbanan, linje 21, som började byggas omkring 1919, men som ända fram till 1925 hade Millesgården som ändstation mot flottbron över Lilla Värtan, varför ångbåten från Stockholm länge var det vanligaste färdmedlet för anställda som bodde i Stockholms innerstad.

Agas-personeelshuisvesting in Bergsätra . Noordkant van het 135 m lange huis van het huidige Mittvägen. Foto ca. 1914

Flerbostadshuset vid Mittvägen i Bergsätra uppfört av Aga 1914. Renoverat och ombyggt interiört av JM i början av 2000-talet. Numera ägt av en bostadsrättsförening. Foto: 2009

Bergsätraområdet är präglat av Aktiebolaget Gasaccumulators etablering på Lidingö. Byggnadsbolaget Fastighets AB Bergsätra grundades 1913 för att bygga bostäder åt anställda vid AGA-fabriken.

På bergsryggen norr om industriområdet uppfördes 1914 bostadslängan “Bergsätra” åt arbetare på fabriken. Arkitekten Erik Hahr planerade ursprungligen en byggnad runt en trädbevuxen gård med lekplatser och planteringar. Endast en del av byggnaden kom till utförande den s k Gamla längan.

Bostäderna i Bergsätra är ett uttryck för ett nytt socialt tänkande. Man ville skapa en god miljö med ljus och luft och moderna bostäder. Lägenheterna försågs redan från början med elektricitet och WC. Byggnaden innehåller främst lägenheter med ett rum och kök och tambur samt gemensamma bad i källaren. På bottenvåningen inrymdes affär för dagligvaror, en av öns tidigaste konsumbutiker, biograf och läsrum.

Bergsätra är uppfört i tegel överdragen med en tunn gulvit puts där teglet är synligt genom putsen vilket ger lyster åt fasaden. Taket är täckt med tvåkupigt tegel. Fönster och dörromfattningar är vita och skyddstaken ovanför entréerna försedda med rödmålad plåt. I trapphusen har trappor, ledstänger, väggar och dörrar den ursprungliga färgsättningen i behåll. Mitt igenom byggnaden går en stjärnvälvd passage ut mot parken på andra sidan. Anläggningen är både socialhistoriskt och arkitektoniskt mycket intressant och i dessa avseenden i byggnadsminnesklass.

Genomgångstunnel mitt på huskroppen mellan husets nord- och sydsida

Sedan AGA flyttat från Söder till Lidingö 1912 fick arbetarna ta sig till och från arbetet med den reguljära ångbåtstrafiken. Detta ledde till krav på sänkt arbetstid pga långa restider. Dalén bildade då ett byggnadsbolag, Fastighets AB Bergsätra, för att bygga bostäder till sina arbetare och tjänstemän. Arkitekt Erik Hahr anlitades, han ritade även Daléns egna magnifika Villa Ekbacken nära AGA. Husen planerades som en borg runt en stor ljus gård med lekplats och planteringar och gemensamhetsanläggningar. Det var ett nytt sätt att se på arbetarbostäder med tydliga sociala ambitioner. Istället för industristädernas mörka och trånga bakgårdar skulle arbetarna erbjudas moderna och ljusa bostäder. Arbetarna fick i förväg kryssa för om de föredrog enkelrum eller 1-3 rum med kök. 1914 stod den första bostadslängan klar. Resten av ”borgen” förverkligades dock inte. Med världskriget steg byggkostnaderna och områdets höga läge gjorde arbetet svårt, inga vägar fanns och materialet måste vinschas upp.

De 85 lägenheter som byggdes höll en hög standard för sin tid med el och wc och badrum och tvättstuga i källaren. I Bergsätra inrymdes också en av öns första konsumbutiker, senare också biograf och bibliotek. Bergsätra anses vara ett av få bevarade exempel på ett nytt socialt tänkande när det gällde utformningen av arbetarbostäder. Till det yttre är Bergsätra byggd i en nationalromantisk, monumental stil och har liknats vid något av en vasaborg där den tornar upp sig på höjden ovanför AGA. Bergsätra blev främst arbetarnas område. Tjänstemännen kunde hyra villor genom AGA i Skärsätra. Den som ville bygga eget hus hade möjlighet att få förmånliga lån av företaget. 1919 köpte AGA det stora hyreshuset Blocket i Brevik.

Södersida av husets östra del

Ett hus

Bergsätra byggdes 1914 på initiativ av Gustaf Dalén, detta efter AGAs flytt från Södermalm till Lidingö 1912. Pga de långa resorna för arbetarna så beslutade man att bygga nya bostäder i närheten av fabriken. Gustaf Dalén fick Nobelpris i fysik 1912.

Arkitekt Erik Hahr fick av byggmästaren Nils Lundberg i uppdrag att rita byggnaden. Längan som uppfördes hade 15 uppgångar med totalt 85 lägenheter, de flesta på ett rum och kök. När byggnaden var klar 1914 så var hyran 150 kr per år. Det fanns även en ungkarlsvåning där man kunde hyra rum för 30 kr per månad. 1917 varierade lönerna mellan 46 och 56 öre per timme plus ackord, en normal arbetsvecka var 56 timmar.

Erik Hahr som ritade byggnaden utbildade sig i dekorationsmåleri och arbetade bland annat med restaureringen av Gripsholms slott. Hahrs arkitektur präglades av tyska influenser, precis som de tyska förebilderna uppfördes byggnaden med tydliga sociala ambitioner att skapa goda bostäder. Arkitektoniskt hämtades idéerna från de tyska förebilderna, byggnaderna skulle vara enkla och strikta utan för mycket dekor.

På gården uppfördes dansbana, där Bergsätraborna ordnade höst- och vårfester. I valvet fanns bion Röda Ugglan och speceriaffär. Dock hörde bostaden ihop med anställningen och den som slutade på AGA fick också lämna lägenheten.
I dag är hela Gamla längan (bilden) ombyggd invändigt till exklusiva bostadsrätter.