band ontvangers

AGA militaire band en peil ontvangers

 

 

 

03614a Fartygsradio

 

 

 

 

 

5-rörs rak AM-mottagare för frekvensområdet 15-290 kHz uppdelat på tre band Militair

Användning -Marinens riktade radiofyr nr 2 var placerad på Godnatt utanför örlogshamnen Karlskrona under åren 1942-1973

Militaire AGA Baltic radio


 

 

 

 AGA Sändtagare Fr-12

 

 

 

 

AGA Stationsväxel FR-29.

AGA Fr m-16.
 
 
 
 
AGA FR type 2.
AGA Manöverenhet 2
 
 
 AGA Manöverenhet
Radiopejlmottagare
 
 
 
 
 
Pejlmottagare AGA STM-39
AGA BalticSTM-39  L R2-36096 militair 1939
 Standardmottagare m/39 Civilbeteckning: AGA STM 39 IIIA. En av tre varianter, varav IIIA var den mest avancerade, övriga hade beteckningen IA och IIA. Tillsatsutrusting av typen pejl anpassad till mottagarna producerades samtidigt. Detaljer se nedan.

STM-39-IA var en 5-rörs rak mottagare för frekvensområdet 15 – 290 khz, uppdelat i 3 band,
15 – 42, 29 – 110 och 105 – 290khz.

TM-39-IIA var en 6-rörs superheterodynmottagare för frekvensområdet 100 – 1850 khz, upp- delat i 3 band, 100 – 260, 250 – 680 khz och 0,65 – 1,85 Mhz.

STM-39-IIIA  var en 6-rörs superheterodynmottagare för frekvensområdet 1,5 – 12 Mhz, uppdelat i 3 band, 1,5 – 3, 3 – 6 och 6 – 12 Mhz.

Övriga data för STM-39-IIIA (Den mest avancerade)
Första tillverkningsår: 1939
Princip: Superheterodyn med 6 elektronrör
Frekvensområden: Se respektive modell ovan
Modulationstyper: AM och CW med funktion för inställning av inteferenston
Strömförsörjning: Med yttre batterier alt via likriktare, 6 och 12V
Högtalare: Separat, yttre
Utförande: Bordsmodell i metall 318 x 250 x 195 mm, vikt 10 kg

Svenska marinen var en av användarna till denna mottagare som var helt svensktillverkad.

Även andra myndigheter, såsom Sjöfartsverket, använde mottagarna i kombination med en AGA-pejl som placerades ute på fyrar och lotsplatser för pejling mot fartyg och båtar försedda med radiosändare. Huruvida marinen använde pejlfunktionen är oklart men högst troligt, nära samarbete måste ju ha skett mellan dessa myndigheter.

Denna mottagare kom att användas av marinen in på 1950-talet då den avlöstes av den engelska KV-mottagaren BRT från GEC.

AGA producerade vid samma tid också en gränsvågssändare för telefoni och telegrafi med beteckningen STS – 15 med en uteffekt på ca 15W. Sändaren användes bl a i kombination med AGA.s pejlutrustning ute på fyr- och lotsplatser.

AGA BalticSTM-39
AGA Baltic STM-39 och tillhörande pejl M 40
AGA Baltic STM-39 
AGA Baltic fartygsmottagare från 1939
 
AGA 455 KHz Oszillator
Kurshorisontgyro
Parallellt med stormakternas utveckling av gyrosynkompassen utvecklades vid AGA ett kurshorisontgyro för fpl J 21 (1945-1956).
Den anläggningen var en vidareutveckling av den vakuumdrivna men magnetövervakade fjärrkompassen FKA-1, som AGA tidigare konstruerat till fpl B 17 som började levereras 1941.
Det instrumentet byggde på samma princip som tyskarna använde för sina gyrostabiliserade fjärrkompasser som utvecklades före och under andra världskriget.
Det organ som kände av det jordmagnetiska fältets horisontalkompsant var en Z-generator anbringad på en förlängd rotoraxel.
Denna avkännare gav en signal som var proportionell mot vinkeln mellan statorn och det jordmagnetiska fältet. Signalen förstärktes och användes till att återställa gyrodriften vid varje tillfälle.

 
 
 
 
 
 
 
AGA ML 46 
 

 


Mattagabord, minder naar de radio halvmoderniserad M-06
Mattagabord, minder naar de radio halvmoderniserad M-06
 

Mattagabord, minder naar de radio halvmoderniserad M-06