AGA kompas

 

AGA-navigationsutrustning. Att användas till sjöss tillsammans med AGA-radion. Med detta var det lätt att hitta riktning till radioantenner. Genom att peka utrustningen på en eller flera radioantenner och meddela kompassriktningen var det möjligt att markera din position på sjömannen. Riktigt hightec utrustning för marina människor

AGA scheepskompas

En gammal AGA pejlingstillsats som jag tror anslöts till en transistorradio och möjliggjorde possitionsbestämning mot radiofyrar.

AGA pejltillsats 9699

pejltillsats 9699 är avsedd att användas i samband med en transistor-apparat, utrustad med ett langvagsomrade, som täcker 750-1200 meter ( 400-250 kHz). Apparaten maste dessutom vara förssed med anordning för bortkoppeling av den inbyggda ferritantennen och ha utlag för anslutning av bilantenn. En fördel är, om mottagaren dessutom är försedd med uttag för örtelefon.

Vad man mäste veta
För att kunna pejla en radiostationmaste man veta dess position, igenkánningssignal och vaglängd eller frekvens.
Radiosändares frekvens anges i kHz ( kiloherz) eller kc/s ( kilocykler per sekund) vilket är samma sak. Man kan lätt räkna om frekvens till vaglängd i meter enligt formein:
Vaglängd ( m ) = 300 000/ Frekvens ( kHz )

I tabellen över sjö- och luftradiofyrar pa nästa sida finns ett fiertal av de sändare upptagna, som kan vara av intresse för svenska sjöfarare.
Tabellen upptar bade fyrarnas vaglängd och frekvens och kan därför användas oberoende av hur transistorapparatens skala är graderad.

Radiofyrar finns av tva slag: riktagw och cirkulära. Riktade fyrar används huvudsakligen som inseglingsfyrar i hamnar och lámpar sig ej för pejling. Circulära radiofyrar, som sänder ut radiovagorna likformigt at alla hall, ar speciellt avsedda förpejling.

En dell radiofyrar ( särskilt för flyget ) sänder med vagtyp A1, dvs utan ton. Dessa sändera är svara att lejla med en vanlig transsistoralleraat.
För ytterligare detaljer om radiofyrarna hänvisar vi till Svensk Fyrlista.

AGA 3302

 AGA 3509 transistor