AGA couveuse

 

 


De oudste 

Eigendom AGA museum


 
 
 
 

 

Kuvös med tillbehör. 1. Kuvös på gulmålad metallrörställning försedd med värmelampa och hjul. Målad i mörkgrönt på insidan. Kompletterades med syrgastub, vilken inte ingår. Etikett: "Gasaccumulator Stockholm Typ MDOH-10 Nr 205" samt "Eskilstuna 37201, nr 201". Kuvösen använd vid Mälarsjukhuset i Eskilstuna vid behandling av prematura barn. I medföljande skötselinstruktion kallad "AGA Kovös MDOM-10". 2. Över kuvösen en avtagbar transparent böjlig celluloid/plastkupa vilken sitter ihop med en mjukplast som innehåller två hål för att kunna sköta barnet med händerna. Den ena delen 97 x 69 cm, mjukplastdelen 73 x 42 cm. Kan monteras med hjälp av knoppar helt eller delvis. 3. Specialsydd madrass för att passa kuvösen, av vit/blårandigt bomullstyg försedd med vita bomullsputor. Sannolikt fylld med krollsplint. 65 x 37 cm 4. Skyddstyg med Landstingets stämpel 5. Låda innehållande hudvecksmätare, se vidare separat beskrivning under SLM37538:5. 6-7. Delar som tillhört syrgastub. 8. Del till pump för bröstmjölk av hårdplast. Märkt Trollhättan Sweden Made in W. Germany. 9-12. Två plastaskar, en rödorange och en vit, innehållande tvättsvampar. Kuvösen har ingått i den tidigare museisamlingen på Mälarsjukhuset.




AGA kuvös






Annorlunda, men kanske
inte alltid bättre förr

"Agakuvös av den äldre vanligen
förekommande modellen”




Spädbarn i kuvös på sjukhus





1960





 



epoche avveniristiche incubatrici Aga-Couveuse.

 

 

 

 





AGA – svensk industrihistoria
AGA (AB Gasaccumulator) har precis fyllt 100 år. Under halvseklets första del utvecklades
AGA till en ledande verkstadsindustri och ett av svensk industrihistorias viktigaste företag
tack vare Gustav Dahléns geniala uppfinningar och kreativt tänkande. Under åren har det skett
stora förändringar inom AGA men kärnverksamheten har hela tiden kretsat kring
produktionen av olika gaser.
Gustav Dahlén (1869-1937) uppfinnare, nobelpristagare i fysik 1912 och stor industriman
har revolutionerat världens fyrar genom sin gasventil som han uppfann 1905. Året därefter
upptäcktes solventilen. Gustav Dahlén bidrog själv till 99 patent och redan som trettonåring
uppfann Dahlén en väckarklocka som en kvart innan larmet gick tände ljuset och satte på
kaffepannan. Andra kända milstolpar i Gustav Dahléns och AGAs historia:
• Den världsberömda AGA-spisen från 1929 tog Gustaf Dahlén själv initiativ till för att
underlätta husmödrarnas arbete.
• Ett nytt sätt att slipa fyrlinser resulterade i finoptikprodukter som periskop, kikare och
bombfällningssikten.
• Kännedomen om gaser gjorde att AGA kunde producera bättre biografprojektorer från
stumfilmen och framåt.
Läkemedelsgaser och apparater
På 1920-talet började AGA leverera syrgas och lustgas för allt fler medicinska behandlingar i
sjukvården. Tack vare personalens kunskaper om gaser kunde AGA snart ta fram många
medicintekniska apparater, ofta på beställning av läkarna. Flera utnyttjade Dahléns klippventil
för fyrar:
• AGA Spiropulsator (1934) för konstgjord andning under operation i brösthålan
• AGA Sedator (1938) en bärbar lustgasapparat som staten gav alla barnmorskor
• AGA-kuvösen (1939)
• Pulmospiratorn för patienter med andningsförlamning
• en hjärt-lungmaskin och en laboratorieautomat
• kringutrustning för medicinska gaser för ökad säkerhet och enklare hantering



 

“Kuvösen har betytt mer för överlevnaden av för tidigt
födda barn än allt vi sedan har lyckats åstadkomma”, skrev
professor Hugo Lagercrantz I en DN-artikel den 18 maj 1980
med anledning av att det då var 100 år sedan kuvösen
konstruerades och introducerades.
På medicinhistoriska museet i Falun finns tre kuvöser, en
AGA-kuvös i trä, en liknande nyare modell i metall och en
transportkuvös i trä. Här fäljer en kortare sammanfattning av
kuvösens historia:

Svensk introduktion
När och hur barnsjukvården i Sverige introducerade
kuvösvård harjag inte lyckats finna – kanske
någon av läsarna vet det?
AGA började tillverka kuvöser 1934 och då
bör det ha funnits efterfrågan från de barnsjukhus
som fanns.

Den träkuvös som medicinhistoriska museet 
förvaltar ärsannolikt från 1943 då barnkliniken i
Falun öppnades. Modellen vari bruk till 1960-talet
då den ersattes av varianten i metall. Båda kuvöserna
gick att ansluta till syrgastillförsel. I den
nyare modellen finns även möjlighetertill befuktning
av cirkulerande luft.I den gamla fick befuktningen
ordnad med hjälp av blöta tvättsvampar.
Jag själv gick min barnsjukköterskeutbildning
på ”Centralskolan”, som vi kallade den, under år
1961-1962. På prematuravdelningen (avdelning 9
på KS) fanns kuvöser av båda typerna. De sjukaste
barnen vårdadesi kuvösen av nyare modell.
Träkuvösen användes till barn som behövde lite
extra värme och tillsyn. Under mina första år
som sjuksköterska på barnkliniken i Sollefteå var
dessa modeller de som användes.

http://www.barnbladet.org


 









  

Huvudliggartext

H 3050. Kuvös, första typen av kuvös som man använde vid Helsingborgs lasarett, tillverkare AGA Stockholm (MDOR 10), med lampa och på hjul, stålkonstruktion, plexiglashölje, med termometer. H 117 cm, B 37 cm, L 80 cm.

Brukare, ägare: Helsingborgs lasarett

Förvärvat från: Helsingborgs lasarett

Typ av förvärv: gåva

Beskrivning

Vit, halvcirkelformad huv, på hjulförsett bord med hylla. Har lampa och termometer.

Historik

Var den första typen av kuvös som användes på Helsingborgs lasarett.;

Fransmannen Pierre Budin lägger kring sekelskiftet 1900 grunden för dagens nyföddhetsvård. Han visade på betydelsen av en hög och stabil omgivningstemperatur för de för tidigt födda barnen. Den första kuvösen var en äggkläckningsmaskin som Budin modifierat. Ordet kuvös är också en försvenskning av det franska ordet couveuse som betyder att ruva.

Kuvösens historia säger även något om relationen mellan anhöriga och sjukvården. Då Budin introducerade kuvösen menade han att den inte fick innebära att mödrarna hindrades från att delta i omvårdnaden. I mitten av århundradet hade dock en teknikfokuserad vårdapparat gjort att mamman (och givetvis även pappan) i mångt och mycket uteslöts från vårdnaden. Idag har pendeln åter svängt tillbaka mot en mer familjebaserad omvårdnadskultur där man även talar om vikten av hud mot hud-kontakt inom neonatalvården.

 

 

 

  

AGA-kuvös

 AGA började utveckla kuvös och syrgasterapi 1939



 

  

 

 AGA-kuvös

 

 

 



De nieuwste

 

  

 

 AGA-kuvös

 

 

  

AGA-kuvös

 

 

 


AGA-kuvös

 

  

 

 AGA-kuvös

 

 



Modern kuvös. Den första modellen av kuvös bestod av en trälåda där de för tidigt födda placerades under en kvarts-lampa

















1988




























 

 

 

 








 

Cookies helpen ons onze services te leveren. Door onze services te gebruiken, geeft u aan akkoord te gaan met ons gebruik van cookies. OK