AGA 1943, werkte in een rots

 

Part 2

link

 

 

 

På bilden ovan ser man den runda utbyggnaden på tornet, för att kunna stå och testa, justera och godkänna m m de ubåtsperiskop de byggde i berget på min tid! På tornets hörn ser man fortfarande fästena för de långa periskopen...

Ingången till "hemliga AGA-Berget"

 

 Tijdens de Tweede Wereldoorlog werd opgeblazen grote grotten in verschillende delen van Zweden tot gevoelige verdediging te beschermen (SKF in Göteborg, Bofors in Karlskoga, Saab in Linköping, Volvo Flygmotor in Trollhättan, et al..). Allen zijn nu verlaten, de meeste verzegeld of onder water. Het enige wat intact is grote grotten van de AGA van Lidingö, de grootte van een voetbalveld (6.000 vierkante meter), die de verschillende workshops ondergebracht en ook als schuilplaats dienen voor 3 000 personen in geval van luchtaanvallen. Hier geproduceerd voor vleugel rondhouten aan de Zweedse vechter J22 en U-båtsperiskop evenals diverse precisie-instrumenten in de jaren 1943 en 1987.
Helene Broms vertellen bezoekers over het werk van "finbageriet", waar ze werkte in de vroege jaren 1980.




OLD TIME






AVSTÅNDSINSTRUMENT, luftvärnet, AGA-Baltic, Lidingö, 1940-tal 





AVSTÅNDSINSTRUMENT, luftvärnet, AGA-Baltic, Lidingö, 1940-tal 3





Svenska AB Gasaccumulator, Lidingö. Monteringshallen för optiska instrument i AGAs bergverkstad





Svenska AB Gasaccumulator, Lidingö. En av maskinsalarna i AGAs bergverkstad





Svenska AB Gasaccumulator. Hausser jiggborrmaskin





Svenska AB Gasaccumulator. Lidingö. Svetsmaskin för tillverkning av plåtradiatorer





AGA,s mekaniska verkstad med chefen Sixten Strandlund i vit rock. Vår Åke blev senare chef där





Mannen i förrådet, som räknar kanalväljare, heter Törnqvist och var från Gotland meddelade Sven Mobeck, snart 83,

via Lasse Åleskog. Jag kommer ihåg Törnqvist




 





Bergrummets hemligheter

Mitt emot AGA:s station på Södra Kungsvägen finns ett gigantiskt bergrum. Numera tyst och öde, men för inte så länge sedan myllrade det av liv. Helene Broms, en gång en av bergets arbetare, tog med Lidingö Tidning på en tur genom en del av öns industrihistoria.

 





A – Entrén utifrån Gula Provtornet med stötvågsport.
B – Stötvågsficka.
C – Central korridor.
D – Kontor och pentry på nedre plan och ritsal på övre.
E – Central korridor.
F – Fläktrum på övre nivå med lufttrummor åt alla håll, inte minst till renrumsdelarna i rum H.
G – (mittermot H) omklädningsrum.
H – Maskinverkstad (vänstra delen), gyroverkstad (mitten), svetsningsverkstad (högra delen utom rum 47 som är korridor och stötvågssluss).
G – (mittemot I) Glasförråd, lackrum, spegelrum, sliperi.
I – Monteringsverkstad.
J – Ingen uppgift.
K – Gastillverkning och senare lager.
L – Korridor med stötvågsport.
M – Generator och ställverk.
N – Entré och korsväg. Entré från gatan nedåt i bild. Tunnel sluttar ner under Södra Kungsvägen och mynnar på AGA:s fabriksområde.









Alla som kört på Södra Kungsvägen har sett det gula tornet mittemot ­Dalénum, men inte många vet vad det en gång användes till. För många Lidingöbor är dessutom det enorma bergrummet bakom tornet okänd mark.

Men Helene Broms, som skrivit boken ”Vi som byggde AGA”, vet – och hon är vår guide under vandringen genom berget.

Bergrummet anlades 1943 och hade två syften: dels skulle det rymma AGA:s produktion av försvarsmaterial, dels skulle det användas som skyddsrum om kriget kom. Berget skulle skydda den känsliga produktionen i händelse av ett bombanfall.





Det gula tornet mittemot Dalénum visar vägen till detta rum, stort som en fotbollsplan (6 000 kvm). Under åren 1943-1987 fanns här AGA:s verkstäder för tillverkning av försvarsprodukter, till exempel vingbalkar till jaktplanet J22, ubåtsperiskop, sikten, precisionsinstrument av olika slag.









Spåren från skyddsrummet är tydliga: en liten bit innanför stålportarna finns en gigantisk stötvågsport som skulle hindra tryckvågorna från en bomb att ta sig vidare.

– Här fanns också en egen borrad brunn och ett elkraftverk. Skyddsrummet skulle rymma 3 000 personer, men hur det skulle ha gått till vet jag inte riktigt. Det skulle ha blivit väldigt trångt, ­säger Helene Broms.









Som tur var behövde berget aldrig användas som skyddsrum. Men som industrilokal har det brukats desto flitigare. Under många år tillverkade AGA, och senare Bofors, mängder med produkter här. De flesta skulle på ett eller annat sätt användas inom försvaret. Första beställningen från Försvarsmakten kom redan under kriget.

– Här tillverkades vingbalkarna till stridsflygplanet J21. När kriget kom hade Sverige knappt några jaktflygplan så det blev bråttom. Tillverkningen lades ut på flera ­företag och AGA fick uppdraget att tillverka vingbalkarna, ett väldigt precisionsarbete. Balkarna var sju meter långa och fick ha en måttavvikelse på maximalt två millimeter, säger Helene Broms.






Tornet står som en påminnelse om den tid då AGA sysslade med hemliga försvarshemligheter. Tornet byggdes 1943 och är en del av AGAs bergverkstad som ligger insprängd under Bergsätra. Tornet är idag oanvänt, men men under krigsåren testades optiska sikten i tornet. Under kriget fick Sverige inte importera finoptik. Men eftersom AGA hade eget glassliperi för sina fyrar, frågade de svenska myndigheterna om inte AGA kunde försöka producera periskop, kikare och annan finoptik för försvarets räkning.









Bergrummet var från början 4 000 kvadratmeter stort, men utökades till 6 000 i slutet av 60-talet. På 1980-talet köpte Bofors upp delar av AGA:s försvarstillverkning. Företaget fick namnet Bofors Aerotronics och blev den största enheten på AGA-tomten med 430 anställda.

En av dem var Helene Broms. Hon kom hit i början av 80-talet och arbetade som montör av optiska system till sikten.










Att det inte var ett företag vilket som helst märktes redan några steg innanför dörrarna, där det finns ytterligare en tung stålport att ta sig in ­genom. Och eftersom arbetet i verkstaden var hemligt var säkerheten mycket hög.

– Här vände man sig mot kameran för att bli identifierad och insläppt. Om någon inte blev igenkänd fick en chef komma hit för att släppa in personen.










När man har passerat porten följer en lång rad toaletter och tittar man sedan till höger öppnar sig ett gigantiskt rum. En av avdelningarna kallades ”finbageriet” eftersom personalen här bar vita rockar och hättor. Anledningen var att instrumenten var mycket känsliga för partiklar av alla slag.





Jag har en dröm om tunnelbana
till Lidingö. Den får sin första sta
-
tion med en uppgång i Torsvik och
en i Centrum. Sedan skall banan
fortsätta över/under ön och ha
slut
station i princip i Agas gamla
bergverkstad. Där finns redan i
dag en gång
tunnel under väg och
järnväg till Dalenum.
Andra änden av stationen har
uppgång i Gångsätra med närhet
till fälten där det finns plats för
infartsparkering. Mitt på perrongen
kan det vara lämpligt med en upp
-
gång ungefär vid Willys. I närheten
finns Skärsätra och Larsberg det
vill säga större befolkningsunder
-
lag än Näset.
Gammal på ön









Luftfuktigheten i finbageriet låg alltid mellan 50 och 60 procent och temperaturen var 21 grader. Luften filtrerades i flera steg och var därför mycket ren. Renlighetskraven innebar också att de anställda inte fick ta med sig personliga tillhörigheter till arbetsborden.









– Det var lite tråkigt. När vi höll på med arbetet med boken berättades det att en tidigare chef var väldigt hård och ibland gick rond på kvällstid bland borden. Om han hittade något personligt i en låda tömde han den över hela arbetsbordet, säger Helene Broms.









Här inne tillverkades bland annat instrument till flygplan, periskop och geodimetrar – en av AGA:s många uppfinningar som kunde mäta avstånd med hjälp av elektrooptik.









Arbetet i bergverkstaden, helt utan fönster, var tufft ur flera synvinklar.

Många tyckte att det var svårt att aldrig se dagsljus, men det klarade jag rätt bra.Vi hade en väderklocka som talade om vad det var för väder utanför. Men arbetet i sig var svårt och jag hade aldrig klarat det om jag inte hade fått hjälp och råd av de äldre och erfarna montörerna. De var väldigt hjälpsamma och lånade bland annat ut verktyg som de själva hade specialtillverkat. Många av dem var rena rama uppfinnarna, säger Helene Broms.









De äldre arbetarnas många berättelser om när ”AGA var AGA” var också anledningen till att ­Helene Broms, tillsammans med kollegan Nina Enström, beslutade sig för att skriva sin bok. De tyckte att arbetarnas perspektiv saknades när AGA:s storhet beskrevs i jubileumsböckerna.

– Ett tydligt exempel var när AGA skulle fira att företaget tillverkat 50 periskop. Jubileumsfesten skulle hållas på Berns, men Tune Kroon, som var den som tillverkat periskopen, bjöds aldrig in.









Vi går vidare in i berget. Helene Broms pekar ut klimatkammare, där försvarsutrustningen testades. Produkterna skulle klara såväl extrem kyla som extrem värme för att bli godkända.

Väggar och tak är klädda med plåt och inte mycket skvallrar om att vi är inne i berget. Men så gör vi en u-sväng och kommer ut i råberget, där gastillverkningen fanns. Bergrummet är brett för att möjliggöra för lastbilar att köra gasen vidare ut i landet.

När vi närmar oss utgången öppnar sig en lång och vindlande tunnel till vänster. Den ledde tills helt nyligen till AGA:s lokaler på andra sidan av Södra Kungsvägen. Numera är den dock igenmurad.









Vi avslutar vår rundtur med att ta en titt på det gula optiktornet utanför bergrummet. Även det färdigställdes 1943 och användes bland annat för att prova de nytillverkade periskopen.

Med hjälp av kedjor och vinschar hissades periskopet upp längs tornet och sedan kunde arbetarna stå på en liten balkong och ta sikte på olika mätpunkter ute i landskapet för att se att det fungerade som det skulle. Om inte var de tvungna att plocka ner det och rätta till felaktigheterna.









För den oinvigda är det omöjligt att förstå vad tornet en gång användes till och det är synd, tycker Helene Broms. Hon skulle önska att kommunen satte upp en skylt som informerade förbipasserande om den verksamhet som under en stor del av 1900-talet pågick här.









– Under 60- och 70-talen var det här Lidingös största arbetsgivare. Det finns flera bergrum i Sverige, men de flesta är antingen vattenfyllda eller plomberade. Och optiktornet tror jag är unikt för Sverige, men få på Lidingö vet vad det använts till, säger Helene Broms.









Glasögon och ubåtsperiskop

1943 lät AGA spränga ut ett 4 000 kvadratmeter stort bergrum under Bergsätra. I lokalerna fanns verkstäder och laboratorium och fungerade också som skyddsrum för 3 000 personer.

Ytan utökades efterhand till drygt 6 000 kvadratmeter.

I berget tillverkades allt från ubåtsperiskop och olika typer av sikten till glasögonlinser och filmprojektorer.

I boken ”Vi som byggde AGA”, skriven av Helene Broms och Nina Enström, berättas bland annat om hur AGA efter andra världskriget fick ett periskop med tillhörande verktygslåda från en sänkt tysk ubåt. Varje verktyg i lådan var märkt med ett hakkors och den tyska örnen. Periskopet demonterades av Tune Kroon.

På 1980-talet delades lokalerna mellan AGA Geotronics och Bofors Aerotronics som på 1970-talet köpt AGA:s försvarsmaterielproduktion. 1986 flyttade Bofors Aerotronics och berget tömdes.





De fabriek werd gebouwd in 1943 en workshops gehouden voor de productie van gyros, finoptik, periscoop en dergelijke. De berg die back-up stroom en zelf goed geboord had was ook bedoeld om te dienen als een oorlogssituatie als bevolking schuilplaatsen voor maximaal 3.000 mensen.





Werkzaamheden tijdens de oorlof in 1943

Het maken van periscoop lenzen voor de onderzeers





AGA Berget var ett bergrum, där det gjordes hemligheter till försvaret, som t ex flyg gyro, m fl andra flyginstrument





























Ventilatie koker op de berg






stttttttt




Bron;

http://www.mitti.se/bergrummets-hemligheter/

http://staffan.rahm.dinstudio.se/empty_218.html

http://blogg.dn.se/epstein/2011/10/23/periskopen-monterades-i-finbageriet-under-kriget/

http://www.antus.org/bunker/agaberget.html

http://www.benkar.se/glomdarum/galleri/Civilforsvar-Totalforsvar/AGA-berget/




 

Cookies helpen ons onze services te leveren. Door onze services te gebruiken, geeft u aan akkoord te gaan met ons gebruik van cookies. OK